Teorier kommer och går, några med substans men andra huvudlöst ovettiga. De mer märkliga försvinner och andra består, vi ska nu titta på en teori som försvann men ändå lever kvar i gamla skrifter.
Magi och vetenskap
Förutom att vara författare så arbetar jag på Kungliga biblioteket (KB) som just bibliotekarie. Detta för att helt enkelt inte svälta ihjäl eftersom författande lönar sig tämligen dåligt. Som av en händelse råkar detta bibliotek också vara det svenska nationalbiblioteket. Där sparas i princip allt svenskt tryck, och ni kan ju bara tänka er vilken guldgruva av onödigt vetande som döljer sig i de underjordiska magasinen! Eftersom onödig kunskap är bland det bästa jag vet så ska ni också få er lite sådan till livs.
Frenologi är ett numera tämligen utdött ämne och i KB:s samlingar placerad under signumet Magi Frenologi (42 Aa). Av signumindelningen för ämnet kan man se att frenologi av forna bibliotekarier inte ansågs vara en seriös vetenskap. Då precis som nu. Vi tar oss nu raskt vidare till hur den här teorin kom till och vad den egentligen innebär.
Teorins fader
Franz Joseph Gall föds i Tiefenbrunn år 1758 och blir 1785 färdig läkare i Wien. På vissa sätt skulle Gall komma att bli banbrytande medan han inom andra områden gick vilse. Framgång och misslyckande som hos de flesta av oss med andra ord. Och ibland är de där misslyckandena intressantast att granska närmare, som i det här fallet.
Redan i unga år tycker sig Gall kunna se hur människor är på deras huvudform, där olika former också betyder olika personligheter. Det här börjar Gall hålla föreläsningar om från och med 1796, och han får så småningom en hängiven lärjunge i Johann Spurzheim.
De 27 områdena av själen
Hur ska vi då beskriva frenologin? Jo, olika egenheter i skallformen betyder också olika personligheter. Gall delar in själen i 27 olika områden där bland annat skaldskap, fortplantning, gudsfruktan och vänskap ingår. Dessa områden sitter på olika ställen i kraniet, så genom att observera en människas skallform kommer du också att kunna se vilka egenskaper denne har. Gall kallar detta för organologi, men Spurzheim använder namnet frenologi vilket också blir det begrepp som fastnar. Lärjungen lägger till ytterligare åtta själsområden, och senare efterföljare passar också på att utöka numerären. Gall och hans efterföljare skiljer sig dock åt en aning, vilket vi ska återkomma till.
Frenologin kritiseras hårt i början för att den reducerar själen till en funktion av hjärnan, det här är trots allt en tid när gudstron står stark. 1802 förbjuds Gall att lära ut teorin i Wien, men han för då istället tillsammans med Spurzheim ut den i resten av Europa. Hans avhandling trycks 1809 och 1810-19 kommer Anatomie et physiologie du système nerveux en general et du cerveau en particulier ut i fyra band. År 1823 blir Gall faktiskt invald i Kungliga Vetenskapsakademien som utländsk ledamot.
Och så nämnde jag tidigare att Gall och Spurzheim skiljer sig åt en aning, så vi tar det nu. Gall kunde nämligen erkänna att kraniets yta inte alltid följde hjärnans form, och drog då slutsatsen att personens egenskaper därför inte alltid gick att avläsa. Spurzheim däremot ansåg att man alltid på frenologiska ”organs” – alltså området på skallen – storlek kunde se hur utvecklad respektive egenskap var.
Det är Spurzheims variant som blir dominerande inom frenologin och används till förbättringar av människor och samhälle. Självkontroll och uppfostran är nyckelord. År 1828 avlider Gall i Paris och skänker stilenligt sitt huvud till vetenskapen, Spurzheim dör fyra år senare. Själva läran dör inte riktigt lika snabbt men insjuknar och är under andra hälften av 1800-talet på rejäl nedgång.
En svensk skalle
Hur är det med frenologin i Sverige då? Jo, Galls verk ges ut på svenska och hans lära får anhängare även här. En anhängare är Salomon August Andrée – mest känd som ledare för den tragiska expeditionen till Nordpolen med luftballongen Örnen – som år 1876 konstruerar ett frenologiskt mätverktyg man numera kan beskåda i Tekniska museets samlingar. Verktyget ser ut som en bisarr hjälm med 350 skruvar och omvandlas via en tabell till något som liknar resultat.
Tidsfördriv
Det finns många skrifter som kommer ut om frenologin, men den här lilla broschyren tycker jag är ganska rolig. För ni kanske någon gång har funderat på vad man ska ta sig till under en lång och tråkig resa med tåg eller ångbåt? Fundera då inte mer, i Hvarmed kan man sysselsätta sig på en jernvägs- eller ångbåtsresa? från 1893 finns det många tips.
Förutom att förutsäga vädret finns bland annat det fina kapitlet Konsten att bedöma en menniskas karakter och framtida öden, vilket låter väldigt behändigt på den där trista resan där inget händer! Där kan man läsa att en ”vacker profil tyder i allmänhet på en utmärkt karakter”. Sämre dock för den som med ”magert och blekt ansigte förråder svaghet, lättsinne och böjelse för utsväfningar, äfven ofta stolthet och afund”.
Paret Schwartz
Marie Sophie Schwartz – egentligen heter hon Birath – ger 1858 anonymt ut broschyren Ett besök i professor S-z’s frenologiska museum år 1850 där hon beskriver ett lika anonymt museum med en anonym innehavare. Men i själva verket tillhör museet hennes man – så vill hon i alla fall beskriva det trots att de aldrig får gifta sig eftersom hans katolska fru vägrar ta ut skilsmässa – Gustaf Magnus Schwartz. Förutom att vara ledamot av Vetenskapsakademien är han också en hängiven frenolog.
År 1844 figurerar maken mindre smickrande i Carl Fredrik Ridderstads roman Frenologen under namnet öfver-direktör Mörk, där han bland annat plundrar gravar för att fylla på sin frenologiska samling. Jag kanske inte borde avslöja det här om ni nu blivit sugna på att läsa berättelsen, men boken slutar inte så bra för Mörk som begravs levande.
Även om makarnas äktenskap kan anses modernt i den meningen att de lever tillsammans med barn utan att vara gifta, så förbjuds Marie länge av sin make att skriva. Något hon först efter makens död 1858 blir känd för under eget namn med en lång lista utgivna böcker, bland annat den publikfriande titeln Arbetet adlar mannen (1859). Hon sägs rentav vara den mest lästa och översatta svenska kvinnliga författaren under 1800-talets senare hälft.
Som kuriosa kan jag berätta att hon är Sven Stolpes morfars mor, även han en känd och vansinnigt produktiv författare. Men för att gå tillbaka till frenologin så kan ni i broschyren få en känsla för makens museum och tankarna som omgav det. Samlingen omfattar 770 objekt i olika skåp, det är gipsbyster och kranier. År 1894 avlider den kända författarinnan i Stockholm, makens frenologiska museum lever dock delvis vidare på Uppsala universitet eftersom flera föremål hamnar där.
Den siste frenologen?
Vi avslutar vår svenska del av frenologin med Sten Frödin, av vissa kallad ”den siste svenske frenologen”. Dock gav prästen och vaccinmotståndaren Viktor Vallberg ut skriften Frenologisk psykologi så sent som 1951, så egentligen var Frödin inte alls sist. Möjligen den näst siste svenske frenologen.
Av beskrivningarna att döma förefaller Frödin ha varit en rätt sympatisk man med ett likaledes sympatiskt yttre, som åkte land och rike runt för att med frenologiska metoder förklara folks personliga egenskaper.
Han verkar ha drivits av en nyfikenhet på människan, och enligt dåtida tidningskällor var det mer den förståelsen som vägledde hans metoder än ren frenologi. Mot slutet av sitt liv var Frödin engagerad i yrkesvägledning för skolungdomar, mer om det strax. I bilden nedanför ser ni ett utdrag ur hans broschyr Frenologi, som inte är utan underhållande ögonblick.
I mars 1938 dör Sten Fredin, endast 56 år gammal, i svallvågorna efter att stadsläkaren i Västerås en månad tidigare anmält honom till skolöverstyrelsen. Orsaken är att en rektor i Växjö rekommenderat frenologen som vägledare till skolungdomen, något läkaren inte alls uppskattat. Stadsläkaren delade uppenbarligen KB:s bibliotekariers uppfattning om att frenologi är mer magi än vetenskap. Frenologens liv är inte alltid en dans på rosor.
Frenologins arv
Men hur är det då med rasbiologin undrar ni, har inte frenologin gått hand i hand med den? Faktiskt inte. Likheten är att de båda riktar in sig på bedömningar av kranier och fysiken, men tittar man lite närmare så ser man att rasbiologer i Sverige till och med öppet fördömde frenologin. Anders Retzius hör till en av de mer namnkunniga kritikerna som 1847 gick till attack mot läran.
I Fredrik Svanbergs Människosamlarna : anatomiska museer och rasvetenskap i Sverige ca 1850-1950 konstateras att frenologin inriktar sig på personliga och individuella egenskaper, och inte det universella och grupporienterade perspektivet som i rasbiologin. I frenologiska samlingar verkar mest gipsavgjutningar ha varit det man strävat efter, Gustaf Magnus Schwartz bjuder bland annat in den kontroversielle skribenten Anders Lindeberg – en av förmodligen få människor i svensk historia som vägrat att benådas och krävt att bli avrättad – 1847 till ”middag och avgjutning”. Låter inte det mysigt?
Det är lätt och ganska roligt att raljera över forna tiders kunskap, men allt sker i sin tid och bör ändå bedömas efter det läge som var då. Och frenologin har inte varit betydelselös utan Galls arbete satte fokus på hjärnforskningen. Dessutom påstås själva teorins materialistiska inriktning ha underblåst sekulariseringen av samhället, med andra ord var bannlysningen av frenologin i Wien 1802 inte helt tagen ur luften. De frenologiska tankarna förutsatte nämligen att medvetandet styrdes av hjärnan och inte en ogripbar själ. Teorin i sig höll inte men bieffekterna har vi fått med oss vad vi än må tycka om det.
Om du nu blivit väldigt nyfiken på att läsa mer så är det bara att klicka här för att komma till ett antal digitaliserade skrifter i ämnet. Det går även att söka i KB:s gamla – men digitaliserade – kortkatalog Plåten för att upptäcka ännu fler skrifter i ämnet. För den som vill veta mer om makarna Schwartz finns det diverse handskriftsmaterial bevarat i bibliotekets samlingar. Även Sten Frödin har ett personarkiv där bland annat glasplåtar, affischer, manuskript och ett gipshuvud av Gall finns bevarade.
Fler berättelser finns att läsa i mina böcker:
Dödens gruva och andra fall (2025)
Ekon av brott (2023)
Döden kommer alltid till Ludvika (2023)
Välkommen att besöka mig på Facebook, Instagram och Threads!
Peter Bergström 